Sök
  • Neva Deelay

Love liberates

Uppdaterat: 13 dec. 2020

Jag håller fast vid tanken på att vi människor inte är i vår fulla potential. Mycket står i vägen för att vi ska kunna utvecklas och finna vår alldeles unika "röst". Framför allt är det nästan omöjligt att bryta den gyllene normen som har skapats. Och som tar all tid från vår (kanske) ända liv.

Jag pratar om Människolivsnormen: Jobba, föröka sig, jobba, gå i pension och transformeras.

Vi är i konstant "görande" i våra människoliv. Tack Göran, tack... verkligen!


Ja, så har det varit sen människor blev tvungna att sälja sin tid för pengajobb. Och inte nog med det, vi ska också utvecklas och bli bättre och snabbare med den moderna teknologin.

Det kanske ingen som förväntar att vi ska bli "bättre". Men den subtila koloniserade hjärnan styr mig rakt in i väggen. Eller?


Och så en dag...


Med den plötsliga pandemin som kom med stillhetens mamma, fick jag lyssna på det som gömde sig där långt inne i mig när hela världen bara stannade till. Jag höll på att drunkna i skuld och skamkänslor pga mitt självvärde var så knuten till vad jag producerade, och det var min belöning till att känna mig som en godmänniska. Vem är jag om jag inte producerar något? De orden åt upp mig inifrån. Med karantänen kom den oönskade stillheten, som ingen hade bett om. Tack vore den tidigare ingången till meditationen kunde jag inte göra annat än att bara meditera, yoga, meditera, yoga, laga mat, meditera, yoga, laga mat, för att lugna ner mig själv i min stress över att vara stilla. (Smaka på meningen, -stressad av att vara i stillhet).




Lyckligen hände det som brukar hända när en passerar gränsen över de obehagliga sinnestillstånden.

Då klarnar det för fina insikter och kärleken frigjorde!



Men nu, typ efter augusti så har "Göran" börjat rycka på min axel igen... Jobben har smugit sig in i vardagen... Det känns kul! Får se om jag kommer att kunna förhålla mig till "producerandet" och på den lilla insikten jag fann i stillhetens storm, samtidigt.



 

Först ut i listan var Cinema Queer Film Festival 2020


Under en hel vecka höll Cinema Queer sin årliga festival på Reimersholmes Hotel.

22 rum med film, konst, performances och allting däremellan.

Och jag fick ett rum för att visa Galax-Ma. Rum nr. 6.





Jag började drömma fram idéer. Jag vill göra en installation... Chansen att förtydliga mitt budskap med mitt projekt var här.



Ett jordklot! Boom!



Video mapping! Boom!



Att skriva sitt eget biografi med skrivaren som pappa har köpt. Vackert!



Och plötsligt var det premiärdagen.



Kom in kom in...




Tack Baiana & Zuali för ceremoni 1. Och tack Dos Oké för ceremoni nr. 2.

Baiana & Zuali





Eleggua



Dos Oké



"När du vänder blicken inåt kommer du att höra din egen väsen. Var trygg. Det kommer att leda dig till ljuset."



Tack tack tack tack alla som kom och tack tack tack alla ni som tror på min vision. Tack Längmanska kulturfonden.


76 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla